Trädgårdsspaning mars

Något av det bästa jag vet med att promenera är att kika in i andras trädgårdar. Jag kan njuta av att gå skogspromenader också men det jag har närmast är just villaområdet jag bor i. Där hittar jag massor av inspiration och givetvis lösningar som jag tycker mer eller mindre om.

Just nu är det toppen att gå runt och leta idéer för vad som är snyggt i trädgårdarna när inget annat växer. Vinterstommen kan man nog kalla det. Nog för att jag letar växtsorter online och i böcker men det blir aldrig densamma som när man ser dem live i sin växtmiljö. Plus att här ser jag också vilka växter som verkar trivas i vårt närområde.

Just idag är jag fascinerad av tårbjörkarnas tak och de storväxta gröna pelarformerna.

Var även uppe på en gata i närheten som präglades av 60-talets tegelhus. Mycket fokus på vintergrönt och dess stomme som är så inspirerande. Fint att blanda den vissna hortensian med det vintergröna och berg-i-dagen som fond (syns tyvärr ej på bilden).

En ormhassel i min vintergröna entrérabatt blir ett vackert vintersmycke som fyller ut väl. Denna stod lite för sig själv i ett hörn av just den här trädgården.

Sen kom jag hem och kikade på min egna tomt från ett avstånd denna gång, det ligger högt upp i förhållande till resten av villaområdet men ändå lite skymt.

Nu ska jag fundera lite över mitt solhörn som är byggt redan, hur det kan vävas ihop med vårt kommande projekt på ett samstämmigt sätt. Fick en idé att skapa en liten gömd stig där barnen kan lätt smita mellan när de leker med varandra.

Så härligt när man blir inspirerad!

Vad inspirerar dig?

Andningspaus i trädgården

Igår var det dop för min lilla med allt vad det innebär. Så nu idag när sista långväga gästerna åkt hem för denna gången så tog jag mig en andningspaus i trädgården.

Som ni kanske läst i tidigare inlägg så har jag en viss hatkärlek just nu till min uppgrävda trädgård. Så då är det lite extra speciellt när man hittar de där första tecknen på växtkraften som finns därute.

Just nu hittar jag tidiga krokusar i gult och lila, ser knoppar på mina lilavita krokusar jag satt vid magnolians fötter för några år sedan.

Nedan ser ni några nytagna bilder från trädgården som jag njuter av i detta nu.

Någon som vet vad sista bilden visar för marktäckare? Den verkar trivas lite överallt och ser ändå trevlig ut, men rädd att den tar över?

Klätterbenved och en alunrot med vacker lila undersida. Även narcisserna börjar visa sig här.

Kärleksört ”Herbstfreude” verkar komma igen. De vissna blommorna klippte jag ner förra veckan o satte i en plåtkanna på trappen. Helt otroligt fina som vissna.

En gulbladig carex morrowii, japansk starr, har jag spontant handlat till en kruka där den trivdes men fick ändå sättas ner i rabatt. Sådana blir det också fler av framöver.

Har flera självsådda bokplantor, denna är det största exemplaret och jag älskar bladen just nu. Den är över 2m just nu.

I före detta skogsdungen där vi tog ner en massa träd, hittar jag självsådda bokplantor, en hassel som ger vackra hängen och en druvfläder som jag börjat stamma upp. Dessa tre står i en fin triangel som jag ser möjligheter med i framtiden.

Ovan, en Ajuga Reprans ”Caitlins giant” ( rödbladig revsuga ) köpte jag för att ha i höstkruka men planterade den sen i rabatt. Inte hunnit breda ut sig så mycket än men den verkar redan lovande. Har vanlig revsuga i gräsmattan som jag tagit plantor av och satt i rabatterna, trevlig marktäckare.

Ormöga är en tacksam vän på våren. I ett soligt läge tittar blommorna fram när snön kan fortfarande ligga och töa runt den så vackert. Hittade några exemplar i slänten på baksidan i skugga där den växte, planterat den lite överallt där jag haft bar jord med gott resultat.

Vad är detta för marktäckare som är tät och frodig redan nu?

Nu skiner solen så jag tror jag tar med mig kaffekoppen och vinterjackan och hittar lite lä ute. Kanske orkar jag ta en sväng med skurborsten och såpan på min mossiga altan senare….. you never know!

Ha en underbar söndag!

Trädgården då och nu

Denna gång satte jag mig för att leta upp lite bilder på hur trädgården såg ut när vi tog över huset 2012 för att börja beskriva hur trädgårdssituationen har varit och lite om planerna framöver. Tyvärr kände jag mig lite sorgsen när jag såg de tidiga fotona för jag har helt andra ”trädgårdsglasögon” på mig idag än vad jag hade när vi blev husägare för första gången.

Så vad var det som gjorde mig så sorgsen?

När vi var spekulanter på huset så minns jag att vi älskade självaste huset, men vi blev överväldigade över den eländiga trädgården som följde med huset. Det var mörkt, mossigt, murar som rasat och ingen som gett trädgården någon kärlek sen huset byggdes 1984. En väninna till mig sa att huset är inte lika lätt att ändra på som trädgården så ge inte upp husdrömmen pga trädgården. Sagt och gjort, vi köpte huset med vetskap om att vi måste lägga stora pengar på att göra om trädgården så småningom. Våren 2013 tog vi hit en släkting som jobbar som skogsavverkare och jag skojar inte om vi fällde bortemot 20-25 träd av varierande storlek. Vi ville ha in ljuset i trädgården och se mer av utsikten som vi ändå hade fördel av det höga läget i området och där har vi det största nybörjarmisstaget. Vi hade för bråttom med trädfällningen.

Det är lätt att fälla träd, men det är desto svårare att ta hand om det som hamnar på marken. Det tog flera år att röja undan och en hel del av det ligger fortfarande och ruttnar. Här nedan ser ni från två vinklar hur det såg ut då och hur det ser ut idag.

Stora björkar hägrade och gav ett lummigt intryck. I slänten var det bara rododendron, hjärtbergenia och kungsspirea tillsammans med allt ogräs. Den branta slänten på baksidan skall under våren -19 terrasseras med stödmurar och grönska skall återigen spira på denna plats.
Här ser ni vår garageinfart. Då var det en mörk skogsdunge, nu en öppen ljus plats. Men visst hade det varit bra att spara något av alla de träd som fanns därnere till vänster.

Sorgen när jag ser fotona är att med min kunskap idag om trädgård så hade jag kanske valt att ha kvar några träd. Speciellt bilderna från altanen (se nedan) med lummigheten och grönskan som ger det varma ombonade intrycket. Men gjort är gjort och det är bara att lära sig av misstagen och blicka framåt mot stundande projekt med nya stödmurar och växtlighet. Mer om det framöver.

Altanen med morgonsol. Här kan jag sakna grönskan som varit och känslan av ”tak/väggar” som träden gav då.
Altanen från andra hållet där skogsdungen en gång varit.


Den ständige växtoptimisten?

Inte många som känner mig kanske skulle säga att jag är överdrivet optimistisk av mig. Men när det kommer till växter så verkar jag få en överdriven optimism av min egen förmåga. Eller snarare så tror jag faktiskt att vettet försvinner ur mig när jag går in i en växthandel.

Jag förstår alla tips om att planera sina växtinköp innan man åker till handeln. För säkert har många mer med mig gjort samma misstag.

Häromdagen hade jag lite ärenden att göra själv så jag tänkte att jag spontant går in och botaniserar lite idéer hos en växthandlare. Min intention var att köpa några snittbuketter som jag kunde roa mig med hemma. Men så fel jag hade.

Ut ur affären kommer jag med två fröpåsar grönsaker och 6st jordvivor…. I kassan frågar jag om hur jordvivorna vill ha det. Svaret var ”Inte frysgrader men inte heller inomhus för då blommar dom över så snabbt.”

”Fan”

Nu hade jag gjort det igen. Inte har jag något svalt ställe att placera jordvivorna på där jag kan njuta av dom. Jag har just nu bara två val, inne eller ute. Så nu står dom där i påsen på trappan för att lätt kunna ta in dom över natten eller när det är frysgrader.

Ja första natten gick väl bra, sen glömde jag dom ute. Kanske överlever dom så jag kan placera ut dom i jorden och de kommer nästa år.

Men där kommer nästa problem, vart ska jag ha dom då?

Over and out, jag tror jag tar en kaffe på det!

Jo förresten, jag har inte heller någon aning om var jag ska så de där morötterna och ärtorna jag köpte fröer av heller. Men hjärnan slutade processa efter att jag tänkte ”Det här blir väl kul för femåringen att vara med på”.

#misstagiträdgården #attjagaldriglärmig #evigeoptimisten #domvarfinaenstundiallafall #tradgardsslantrian #jordviva #fröpåsar

Uppstarten av Trädgårdssläntrian

Härmed döper jag detta projekt till ”Trädgårdssläntrian”! Kanske tror ni att det är en felstavning? Kanske bör ni veta att jag gillar ordvitsar och bott i Götet större delen av mitt vuxna liv (läs 17 år).

Projektet jag vill dela med mig av är hur min eländiga villaträdgård skall få växa fram från den fula ankungen till den svan jag ser att den kan bli. Den har nog aldrig fått kärlek så jag får börja bygga från grunden.

Jag kommer framöver presentera mig själv närmre, projektet som kommer nu i vår med terrassering av tomten, mina ritningar, skisser, tankar, växter, bygglovsprocessen, hur min korta trädgårdshistoria har sett ut etc etc. Idéer finns det gott om, ett aldrig sinande ämne.

Men nu vill jag bara köra igång det hela, innan jag hittar på några fler ursäkter att inte göra det här! Det här är min ”terapi” och om ni hänger med så kommer ni få se mycket foton, en naken sanning från en ivrig trädgårdsamatör som egentligen inte vet alls vad jag håller på med till att faktiskt få bygga upp en egen drömplats i det gröna.

Todeloo sålänge!

(kika även in på instagram under tradgardsslantrian)

Huset sett från vägen när man kör in på gatan, 2017. Enda skillnaden dags dato är att stora delar av knäckstensmuren hittade vi över hela garageinfarten en dag och eken togs ner 2018. Vårt rosa hus med röda knutar…..tur att det går att måla om.