Nu drar Stödmursprojektet 2019 igång!

Plötsligt händer det och vi får äntligen hit markentreprenörerna. Projekt 2019 med stödmurar, plattsättning, trappor, träd, växter, belysning, etc får äntligen sin fortsättning!!

Som jag har väntat.

Bakgrund:

Vi köpte huset 2012, då höll vi nästan på att tacka nej till köpet för att just trädgårdens dåliga skick kändes övermäktigt. Vi hade visserligen växt upp i villa men ingen av oss hade skött om en trädgård innan. Gamla slipersmurar som rasat, knäckstensmurar som tagit stryk, en dränering hade gjorts men inget var återställt efter det. Ogräs och tusentals träd (kändes det som, se tidigare inlägg), rester av ett rasat växthus, plank som låg halvt över grannens bil och mycket annat.

Vi köpte ialla fall huset. Och övermäktigt har det minsann varit och är fortfarande. Men för lite drygt två år sedan började jag söka upp information om stödmurar, sökte bygglov, då vårt projekt omfattar murar och markförändringar mer än en halv meter. Fick lovet beviljat med startbesked men grannen valde att nyttja sin demokratiska rättighet och överklagade så långt han kunde. Han fick avslag i båda instanser och vårt lov vann äntligen laga kraft förra sommaren. ( vill ni veta mer om processen så fråga gärna )

Så nu kunde vi äntligen lagligt sätta spaden i backen, eller? Nej då så bra var det inte, vi fick upplysning som tur var om att vi måste söka miljötillstånd av kommunen då vi kommer att göra omfattande grävningar på vattentäktsområde.

Sökte ialla fall tillstånd, lekte hobby-miljötekniker och fick reda på att vår mark innehöll för höga halter av arsenik och bly. Detta tack vare den fantastiska slipersen.

Inget jag ville odla i kände jag och miljötillståndet krävde att vi tog bort det miljöfarliga.

Så ungefär 45 tkr senare så har vi bara grävt bort det som varit förorenat och deponerat det farliga på rätt ställe.

Första slänten i projektet som skall göras, foto från dagen. Baksidan helt enkelt. Nivåskillnad på ungefär tre meter från nedre delen upp till huset.

Då har vi hunnit komma in i oktober -18 ungefär och jag höggravid som jag var, fick sjukskriva mig tillfälligt pga utmattning. I samma veva hörde markentreprenören av sig att dom ville skjuta på projektet till våren. Vi blev lättade kan jag säga! Lite mycket ett tag där.

Våren kom, (bebis kom i december), och när vi ville dra igång projektet så gav entreprenören inte några klara besked på startdatum förrän nyligen.

!!!!

Imorgon tisdag (inlägg nattetid) kommer nämligen första leveransen av stödmurarna, Keystone Grafit, en byggstensmur i mörkgrå betong. Jääääj! På onsdag kommer arbetskraften.

Från garageinfarten så ska här plattsättas ramp upp blandat med stödmurarna. Om ni kunde se det jag ser vad komma skall…!!

Tänkte att jag skulle beskriva mer i detalj vad som skall göras men det får bli en annan gång snart. Behövde skriva den här bakgrunden för mig själv för att inse att det inte varit så kul alla gånger med allt som hänt samt vara tacksam för att det gått så bra som det gjort till slut.

Och det är tyvärr de jobbiga projekten man utmanas och lär sig mest av, tyvärr. Hur slitigt det än må vara i stunden.

Undrar om jag kommer kunna sova?!

Jääääj!

Ack värmeland – mitt familjehem

Är i Värmland med barnen och hälsar på i mitt familjehem. Förenar lite nytta med nöje och barnen får hänga med sina morföräldrar och jag får gå loss i trädgården.

Spaljen/skärmen byggde jag förra året. Den ska oljas svart som ytterdörren iår. Här växer sen en klematis.

Är uppväxt i en liten bruksort i södra Värmland, i en mexitegelvilla med stor trädgård. En trädgård där min mor en gång i tiden gick bananas med sina visioner om en prunkande trädgård (kanske lite som jag känner mig nu).

Jag anser att hon var väldigt trädgårdsmodig nu när jag ser den med mina egna trädgårdsögon. Det anlades rabatter i stora mått, potatisland, jordgubbsland, fruktträd, bärbuskar, prydnadsväxter blandat med sittplatser i olika väderstreck. Men med åren tappade dom orken och lusten, men trädgården fortsatte växa, och växa och växa. Bara det mest härdiga höll sig vid liv medan ogräset tog över och sög kraften ur allt det andra.

Har själv inga fruktträd hemma men här växer två gamla äppelträd. Dock vågar jag mig inte på beskärningen, det får någon annan göra tills jag lärt mig det.

Hon har själv sagt att hon inte kunde någonting om trädgård och dess växter utan bara fixade lite plantor här och var, petade ner och visste egentligen inget om dess förutsättningar.

Idag ser jag en stomme, under allt elände. En uppväxt trädgård i behov av nya ögon och ork. Jag hjälper till med att göra färdigt det min mor en gång påbörjade och lägger till, tar bort, klipper ner, stammar upp och flyttar. Grundtanken är att med så små ekonomiska medel som möjligt städa upp, ordna och fixa trädgården för en framtida försäljning. Med en uppväxt trädgård blir det en sådan tillfredsställelse när man putsat till den. Stor skillnad med liten insats. Men slitsamt.

Det stillar även min rastlöshet. Det är ingenting annat som kan få mig så klar i skallen, så lugn, så trött, så tillfredsställd som trädgårdsarbete.

Idag har jag och far gått runt och föryngrat ett gäng spireor, jag har vårstädat rabatterna, börjat gräva runt en bortglömd uteplats där schersminen tagit över. Det finns en hel del planer för den här trädgården, men mer om det en annan dag.

Den bortglömda uteplatsen ska få komma fram, staketet rivas och byggas nytt. Det blev aldrig färdigt här. Började förra pret och städa upp här med ny kantsten som ramar in fint och ger ordning.

Kantsten ska hjälpa till att putsa till övergången mellan gräsmatta och rabatt. Det jag påbörjade förra året skall fortsätta runt huset och robot-tråden skall fixas till.

Får se om vi river ner den ruttna skärmväggen imorgon.

Happy Friyay!

Status på entrésidan

Nu på morgonen letar jag inspiration så jag kommer vidare med ritningen för framsidan. Efter att jag tog hjälp från Lena, på Lenas trädgård så lossnade mycket för mig och jag kunde komma vidare i planeringen. Som nybörjare så tycker jag det är svårt att planera en bra rabatt med fler än tre växtsorter samt få till det där med olika nivåer. Börja med de största, sen mellanväxterna och marktäckarna.

Här ser ni grundskissen för entrén. Min tanke har alltid varit att ha en välkomnande vinter/vårfin entrédel. Här behöver vi sittplatser framför köksfönstret för att kunna äta luncher och fika för fyra med enkel access till köket. Här har Lena hjälpt mig med bra växtval, det blir förmodligen ett buskage istället för inramat med häck och två entréträd i form av antingen en Astridrönn eller en Birgittarönn. Undertill växter som ex. bambu, smällspirea, häggmispel, pelartuja, dagliljor, bolltujor, kantnepeta och koreansk plymspirea. Samt en massa härliga vårlökar.

Detta är en del av vårt stora trädgårdsprojekt där vi kommer ta hjälp av entreprenör med nya murar av typen keystone, marksten, granitstentrappor och nybyggda trätrappor till huset med passande räcke. Nedan ser ni den marksten vi valt ska användas.

Nu ska jag fortsätta läsa på och hitta bra låga växter för soligt läge så jag kommer vidare och kan göra klart framsidans ritning med växtval.

Ha en go måndag! Lämnar er en bild på hur framsidan såg ut i höstas, så spännande att det kommer bli förändring här!

Före-bilder och drömmar om ”Efter”

Tänkte kort visa lite hur jag drömmer mig vidare om nya vyer i min trädgård.

För att kunna visualisera hur det kan komma att bli på olika sätt så ritar jag i perspektiv och ”känner in” stämningen som uppstår.

Det börjar med att jag tar foton med mobilen ur olika vinklar, oftast sett från ett ”kaffeperspektiv”. Sedan börjar jag rita upp en stomme av det som jag vet ska vara kvar i bilden, såsom huset, vägar, byggnation etc. Sen spinner jag vidare med idéer jag haft kring växtlighet och rumslighet. Ritar dit och ändrar om.

Nedan är två ganska färska skisser som jag helt färdigställt med färg och konturer samt även skrivit in vilka typer av växter jag skulle vilja ha in.

Ovan ser vi en vy på baksidan, ståendes på altanen som är befintlig. Här bakom är det morgonsol och huset skymmer stora delar hela dagen. Där vilstolen står, är det sol nästan hela dagen. Klätterhortensia på altanen och under de flerstammiga häggmisplarna hägrar en matta av hjärtbergenia.

Ovan ser vi mitt senaste tillskott, vyn från mitt varmaste ställe i vårsolen, intill vår entrétrappa. Här blir det plats för två vilstolar, där vi i vinterjackan kan krypa ur huset och njuta av vårsolens strålar i ansiktet. Då behövs det en del vinterstomme. Mot huset läggs kullersten och en del kryddor ska få komma ner i jorden här så det är lätt att hämta när man behöver det.

Det här kan ju bli hur häftigt som helst!

Trädgården då och nu

Denna gång satte jag mig för att leta upp lite bilder på hur trädgården såg ut när vi tog över huset 2012 för att börja beskriva hur trädgårdssituationen har varit och lite om planerna framöver. Tyvärr kände jag mig lite sorgsen när jag såg de tidiga fotona för jag har helt andra ”trädgårdsglasögon” på mig idag än vad jag hade när vi blev husägare för första gången.

Så vad var det som gjorde mig så sorgsen?

När vi var spekulanter på huset så minns jag att vi älskade självaste huset, men vi blev överväldigade över den eländiga trädgården som följde med huset. Det var mörkt, mossigt, murar som rasat och ingen som gett trädgården någon kärlek sen huset byggdes 1984. En väninna till mig sa att huset är inte lika lätt att ändra på som trädgården så ge inte upp husdrömmen pga trädgården. Sagt och gjort, vi köpte huset med vetskap om att vi måste lägga stora pengar på att göra om trädgården så småningom. Våren 2013 tog vi hit en släkting som jobbar som skogsavverkare och jag skojar inte om vi fällde bortemot 20-25 träd av varierande storlek. Vi ville ha in ljuset i trädgården och se mer av utsikten som vi ändå hade fördel av det höga läget i området och där har vi det största nybörjarmisstaget. Vi hade för bråttom med trädfällningen.

Det är lätt att fälla träd, men det är desto svårare att ta hand om det som hamnar på marken. Det tog flera år att röja undan och en hel del av det ligger fortfarande och ruttnar. Här nedan ser ni från två vinklar hur det såg ut då och hur det ser ut idag.

Stora björkar hägrade och gav ett lummigt intryck. I slänten var det bara rododendron, hjärtbergenia och kungsspirea tillsammans med allt ogräs. Den branta slänten på baksidan skall under våren -19 terrasseras med stödmurar och grönska skall återigen spira på denna plats.
Här ser ni vår garageinfart. Då var det en mörk skogsdunge, nu en öppen ljus plats. Men visst hade det varit bra att spara något av alla de träd som fanns därnere till vänster.

Sorgen när jag ser fotona är att med min kunskap idag om trädgård så hade jag kanske valt att ha kvar några träd. Speciellt bilderna från altanen (se nedan) med lummigheten och grönskan som ger det varma ombonade intrycket. Men gjort är gjort och det är bara att lära sig av misstagen och blicka framåt mot stundande projekt med nya stödmurar och växtlighet. Mer om det framöver.

Altanen med morgonsol. Här kan jag sakna grönskan som varit och känslan av ”tak/väggar” som träden gav då.
Altanen från andra hållet där skogsdungen en gång varit.